Nybörjarmisstagen jag inte gör om - vandring med Maria Paulsson Rönnbäck

Denna blogg är skriven av vår medgrundare Maria som delar med sig av sina upplevelser från en utmanade vandring i Svenska Lappland. 

Häromveckan gjorde jag min första riktiga långvandring. Konstigt nog har det aldrig blivit av tidigare, jag har tänkt att “det där med att packa lätt, tälta OCH gå så många dagar är inget för mig” och därför nöjt mig med dagsvandringar. 

Men nu var det dags för en riktig klassiker, första etappen på Kungsleden, Abisko till Nikkaloukta ca 10,5 mil. Kändes lite som att ta simborgamärket typ?

Det var absolut en magisk upplevelse men jag vill vara helt ärlig med er. Det blev inte alls som jag tänkt mig utan så mycket mer utmanade än vad jag någonsin hade kunnat ana. Jag grät flera gånger av smärta och trötthet, tänkte arga tankar om mitt vandringssällskap och ville bara.komma.fram.

Såklart är det lätt att vara efterklok så här kommer mina nybörjarmisstag omvandlade till tips till dig som ska ut och fjällvandra för första gången. Det handlar inte så mycket om vad du ska packa med dig (det hittar du här och här), men jag hoppas att det gör din första vandring lite härligare.

 Gå inte så långt

Vi hade satt ett ambitiöst mål om att gå hela sträckan på 5 dagar, dvs ca 2 mil per dag, vissa dagar upp till 2,5 mil. Det är mycket, ialla fall för mycket för mig visade det sig. Att gå på gym 3 ggr i veckan gör dig inte till en van vandrare, och med för mycket på ryggen (se nästa punkt) så kändes 2 mil per dag över berg och dalar som ett värre militärcamp. Vi gick från frukost till kväll, vaknade med stela kroppar och ömma fötter, men det fanns inget alternativ att ta en dags vila, planet gick ju hem på söndag, så det var bara knata på.

Alltså, nästa vandring tänker jag max gå 1,5 mil per dag och planera in vila i schemat. Hur mycket du orkar är såklart helt individuellt men läs på, på nätet om gånghastighet, och ge dig lite slack när du planerar så att du orkar NJUTA också.

Mai-Li bär Ingrid Long Janes i storlek small och Ingrid Short Sleeve i svart, storlek medium.  

Ta inte med onödiga prylar

Jag trodde jag hade packat så himla bra, men självklart hade jag en hel del onödigt med mig. Exempelvis dubbla diskset, största storleken på tandkrämstuben och 5 svarta soppsäckar (för det kan ju vara bra att ha). Jag hade inte riktigt fattat poängen med att “jaga gram” om man säger så. Nästa gång ska jag låta mitt vandringssällskap granska min packning INNAN avfärd och låta dom avgöra vad som får stanna i väskan. Grejen är ju att du inte kan slänga något längs vägen utan enda sättet att bli av med packning är att äta upp den, så jag fick ju dras med de där soppsäckarna hehe.

Maria bär Minna Minimalist ullfleece i färgen Burgundy i storlek medium and Amelia Hiking Pants i storlek 38 / Regular. 

Ta emot hjälp


“Man SKA kunna bära sin packning själv” hulkade jag fram någonstans mellan Alesjaure och Sälka. Jag hade så j*kla ont i både fötterna och i ryggen, och självförtroendet var kört i botten. När min snälla vän frågade om han kunde bära min väska, protesterade jag högljutt. Jag som hänger så mycket i naturen, har campat i Nevada-öknen i veckor, och till och med driver ett outdoor-märke måste ju klara en 5-dagars vandring själv?! Han hade ju dessutom sin egen väska och skulle inte behöva dra på mina prylar.


Min kloka vän påminde mig om att ingen kedja är starkare än dess svagaste länk och fick mig att inse att alla har olika tempo och olika styrkor, och på så sätt bidrar med olika saker i teamet. Sagt och gjort bar min superhjälte-vän min väska ett litet tag och jag fick den paus jag behövde för att orka gå vidare. 

Utöver att ha med dig otroliga vänner på din vandring är också ett supertips att ta alla genvägar som finns, exempelvis ta den där båten som kortar vandringen.

Ät så mycket du bara kan

Ditt vanliga kostintag gäller inte på fjällvandring. Att gå flera mil med tung packning gör att du bränner så mycket mer än vad du tror, med andra ord behöver du äta så mycket mer än hemma. Vilket jag inte gjorde och såklart gjorde mig ännu mer trött. Glöm inte att dricka också. Har fortfarande inte bestämt mig för om den 1,5 liter vinförpackningen jag släpade med mig kvalade in i listan med onödiga saker hehe.

Lär dig ta hand om fötterna

Här har jag inga tips mer än att läs på allt som finns om hur du tejpar och tar hand om dina fötter inför och under vandring, som exempelvis byte av strumport längs vägen. Min vän som är något av en fotprepp-expert hade inte en endaste blåsa efter 5 dagar, jag däremot har aldrig haft så många blåsor i mitt liv.

Vila efteråt

Tvärtemot vad jag hade föreställt mig så dök inga stora idéer eller insikter upp under vandringen, säkert för att jag var så fokuserad på “inte ramla, aj aj AJ mina fötter, när ska vi äta nästa gång, när är vi framme”. Har nog aldrig varit så (smärtsamt) närvarande som under dessa 5 dagar och det var inte förrän på transferbussen hem som tankar, idéer och känslor började spritta i kroppen. Oturligt nog var hemresan försenad så det var pang på att börja jobbba dagen därpå. Till nästa gång planerar jag in minst en “decompression dag”, för reflektion, vila och vård av ömma kroppsdelar, gärna i fjällmiljö.

Maria bär Ester Outdoor Shorts i storlek 38 och en bikinitopp från svenska märket DeMadly. 

Med det sagt, även om det var en av de absolut jobbigaste jag gjort, så var det också en av det häftigaste upplevelserna jag varit med om och jag enormt stolt att jag tog mig igenom det, och att kroppen bar. Jag växte som människa och kom hem med en ännu större respekt för, och kärlek till bergen och naturen.

Det enda jag tänker på nu är vildmark, och “när åker vi igen?”

Kärlek,
Maria

Om du gillade att läsa detta rekommenderar vi att du kollar in denna blogg med tips på vandring i Norden!