Artikel: Revanchen: Vandring utan tårar - med medgrundare Maria Paulsson Rönnbäck
Revanchen: Vandring utan tårar - med medgrundare Maria Paulsson Rönnbäck
Den här guiden är skriven av medgrundare Maria som delar sina erfarenheter från hennes andra vandring i Lappland.
Förra årets vandring var en pärs, ni som läste min blogg om strapatsen minns. Jag har nog aldrig varit så trött på att gå, haft så ont i fötterna och aldrig tidigare känt mig så mycket som den svagaste länken i gruppen. Men, skam den som ger sig. Det var ju ändå en otrolig naturupplevelse och därför ville jag testa på en flerdagars-vandring åtminstone EN gång till, och då se till att implementera alla mina lärdomar från förra vandringen.
Denna gång valde vi att gå en led som lite slarvigt kallas för Treparksmötet. Det är en led som går över tre nationalparker i Lappland, därav namnet. Man gillar ju tanken på att slå 3 flugor i en smäll, så nu skulle vi alltså få sätta vår fot i Sarek, Padjelanta och Stora Sjöfallet.
Vad gjorde jag bättre detta år:
Lättare packning. Förmodligen det mest avgörande för att jag upplevde denna tur som så mycket lättare var att vikten på ryggen var just lättare. 13,6 kg vid start versus ca 17 kg vid start förra året.
Bättre vandringskängor och en dyr sula gjorde att jag gick på moln.
Militärisk disciplin för vandring versus vila. Gå 50 minuter, vila 10 min. Lufta fötter och torka strumporna vid varje stopp. Det funkar. Tro mig.
Kortare dagsetapper samt en vilodag på mitten var en otrolig lyx.
Vår vilodag vid Kutjaure fjällstation var en av de bästa dagarna detta år på så många sätt. Att vakna upp till storslagen utsikt över berg, bada i vattenfall, diskutera innovation, grön energi och ny teknik med min vandringskompis, mötet med den samiska äldre kvinnan som spenderar hela sina somrarna vid Kutjarue-sjön, men också bara få vara, helt tysta. Avnjuta en pasta-pesto middag i den varma kvällssolen. Alla delar som får mig att känna mig content och tillfreds med livet.
Självklart så kom jag på en hel del grejer jag kan göra bättre och smartare nästa gång, så här är min lista.
Vad ska jag förbättra tills nästa vandring:
Visst, du har semester och vill inte stressa i onödan men det ÄR så värt det att komma iväg lite tidigare på morgnarna än vad vi gjorde nu. Otroligt skönt att hinna avverka en rejäl sträcka innan lunch. OBS! min vandringskompis var alltid klar 1 h innan mig, hehe.
Ha med snacks du blir mätt av. Jag var inne på detta förra året med, du måste äta SÅ mycket mer än vad du tror och är van med. Mao, mina nyttiga, lågkalori-bars funkade fint som krydda i gröten men gav väldigt lite energi när det väl behövdes.
Steppa upp gamet med fotvård ännu mer. Ha med jättemycket tejp och tejpa alla delar av foten dvs glöm inte ovansidan av tån (där jag såklart får skoskav).
Läs på om vilka djur du kan tänkas stöta på där du är och hur du ska förhålla dig till dem. Vi blev exempelvis jagade av Fjällvråkar då vi ovetandes närmade sig deras bo. Faktiskt en väldigt obehaglig upplevelse.
Packning. Ok, här finns fortfarande mycket för mig att förbättra men några grejer är: 1) pannlampa behövs ej i juli över norra Polcirkeln 2) smink är ändå onödigt och 3) nyfiken på om tricket att ha trosor i merinoull med trosskydd gör att jag kan dra ner på antalet trosor jag har med mig.
Expansion. Att vandra i svenska fjällvärlden är en otrolig, själslig upplevelse som jag verkligen önskar alla att någongång testa. Det är något med den unika rumsliga upplevelsen, att vara så liten bland enorma berg och milsvida vyer så lång ögat når, som skapar rum för nya tankar och expanderar ditt sinne.
Att du dessutom är helt offline i flera dagar skapar såklart tid för reflektion men den största aha-upplevelsen för mig denna gång var hur jag liksom återfann min förmåga att knyta an med människor IRL. Utan en telefon i handen så ser du människor i ögonen, du hälsar och du frågar andra om råd eftersom Google inte ger dig svaret. För mig var det verkligen en av dagens höjdpunkter att småprata med stugvärdarna, den lokala busschauffören och mötande vandrare.
Att vandra gör mig helt klart lite smartare, lugnare och härligare som människa.
Maria har vår Minna Minimalist ullfleece brunt i färgen Medium.
Så, som du säkert förstår så var detta verkligen min vandrings-revansch, och nu är jag ännu mer biten av vandring*. Jag och min vandringskompis har flera idéer och dröm-äventyr på vår bucket-list och jag hoppas att detta blir en tradition vi som varar många år framöver.
Jag hoppas att detta inspirerar dig att ge dig ut på din vandring, om du vil läsa en annan bucket list-grej jag fick uppfylla i år, kika in denna blogg-post.
Kram Maria
*Disclaimer: Vi hade en otrolig tur med vädret i år igen, det var strålande sol nästan hela tiden. Får se hur jag känner när haglet kommer på nästa vandring ;)
6 kommentarer
Hej!
Kul att du blev mer “biten” för vandring!
Jag undrar hur många dagar ni var ute och HUR du kunde banta packningen till 13,6!!!?!? Bar du tält? Kök? Mat? Give me all the details plz! 😁
Anna-Lena
Hej!
Kul att du blev mer “biten” för vandring!
Jag undrar hur många dagar ni var ute och HUR du kunde banta packningen till 13,6!!!?!? Bar du tält? Kök? Mat? Give me all the details plz! 😁
Anna-Lena
zeLkmbhNUlR
oIQAwlzq
gvakjxpA
rAJVcItfYGhXCm
xZHOFSBGwtnMCi
rGqXKAnfOjouTVDZ
PFfpNSgnsWKDk
ETigcKVNMIvn
Lämna en kommentar
Denna webbplats är skyddad av hCaptcha och hCaptchas integritetspolicy . Användarvillkor gäller.