Artikel: Maja Hansson – En magisk resa till Lofoten.
Maja Hansson – En magisk resa till Lofoten.
I denna veckans blogg får vi följa med Maja Hansson & Anna Henriksson högt upp i de Norska bergen, till en av de mest magiska platserna ni kan tänka er - Lofoten. En plats (som vi tror) har en given plats på många kvinnors bucket-list. “En bild säger tusen ord” och vi låter dessa bilder tala för sig själva. Vi kände oss inte mättade och var tvungna att be Maja med sina egna ord guida oss genom hennes månadslånga saga uppe i Lofoten.
Allt började som en dröm. Med jobb, Covid-19 och andra omständigheter har drömmen om resan till Norge, Tromsö och Lofoten känts väldigt långt borta. Ända sen min vän Anna flyttade till Tromsö, har planen varit att åka dit och besöka henne, men som jag sa har det alltid lyckats komma något i vägen. Så när restriktionerna mellan Norge och Sverige lättade, fyllde vi bilen med all packning som vi behöver till en månads resa fylld med äventyr.
AEfter en lång körning, var vi äntligen framme i Tromsö. Väl där, fick vi turen att stanna och sova hos min goda vän Anna och hennes kärlek Duncan i deras lägenhet i Ersfjorden. Därifrån åkte vi på en mängd olika dagsvandringar och gjorde även längre resor till Gappohytte. Dom agerade verkligen som privata guider åt oss - så lyxigt! Vilket vi är väldigt tacksamma över. Dom visade oss runt Tromsö, Lyngen och många andra vackra platser. Det var verkligen helt magiskt, och såklart, gav dom oss tips på platser att se i Lofoten också.
Efter nästan en vecka i Tromsö, hoppade vi in i bilen igen och begav oss mot “vårt huvud äventyr” - Lofoten, och starten på äventyret blev öarna i Senja. Norge visade verkligen sin dramatiska och gråa sida när vi besökte öarna. Och Senja hade en mystisk vibe över sig som vi aldrig upplevt innan. På färjan på väg till Lofoten, blev jag så åksjuk att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Det var hemskt. Men jag återhämtade mig relativt fort när vi kom fram till Lofoten. Det har varit mitt drömresemål så länge jag kan minnas, och jag var äntligen här. Det var en obeskrivlig känsla! Det faktum att jag äntligen var här, den lyckan var magisk men också lite överväldigande. Liksom, hur hanterar du att din dröm äntligen går i uppfyllelse?
Vår första vandring i Lofoten var upp mot Måtinden, vandringen började rätt tuff, men det slutade med att vara ett helt fantastiskt äventyr. Att vandra i Lofoten och till Måtinden var magiskt och helt klart ett minne för livet. Det satte verkligen prägeln för resten av denna resan. Sakta men säkert tog vi oss till öarna, vi vågade nästan inte ens blinka, då vi var rädda att missa något. Måtiden var bara början på alla fina platser vi skulle upptäcka i Lofoten.
Lofoten har nästan allt. Idylliska små fiskebyar, vita stränder, vattenfall, berg som får dig att tappa hakan och äventyr vart du än vänder dig. Det känns som jag fortfarande svävar på moln, overkligt att ha varit här och se alla dessa platser jag drömt om. Att kunna slå upp mitt tält precis vid stranden och blicka ut mot berg och vackert hav. Denna resa har varit minst sagt intensiv, så mycket jag upplevt och upptäckt. Det är svårt att ta in allt.
Vi hade kanske inte den bästa turen med vädret i Lofoten, men det var inget vi förväntade oss heller. Efter ett tag glömmer man det dåliga aspekterna, och kvar finns bara alla roliga och fina minnena. Man minns inte hur tufft och jobbigt det var att campa i ösregn, när allt blir blött och kallt. Det man minns är hur mysigt det är att ligga inne i tältet och höra regnet smattra mot tyget. Man minns inte hur jobbigt det var att bli sjösjuk på färjan, bara hur underbart det var att äntligen vara framme och se det man drömt om. Man minns inte alla mygg, utan det enda man minns är skratten med sin vän över smärtan du har i armarna efter att ha försökt veva bort alla myggen kvällen innan.
Något som har genomsyrats hela denna resan har varit de fantastiska vyerna, de trötta men exalterade benen och den enorma lyckan. Jag är så tacksam över att ha sett alla dessa magiska platser i verkligheten, att få andas den friska luften, att känna fridfullheten och inte höra något annat än tystnaden bland bergen. Jag har aldrig känt mig så fri innan. Hur midnattssolen kysser min hud medan jag slog upp mitt tält, sitta på stranden och höra ljudet av vågor som slår mot den. Hur vinden greppade tag om mitt hår uppe på bergen. Det är en helt obeskrivlig känsla och går inte att förklara med ord för någon som själv inte upplevt det. En sak är säker, jag kommer att komma tillbaka. Och under tiden jag skrev ihop detta äventyr fick jag svaret på min egna fråga, hur hanterar man att ens dröm äntligen går i uppfyllelse? - Du lever ut den.”
Tack så mycket Maja för att du ville dela detta med oss ♡ Kan du inte få nog av inspirerande läsning? hoppa vidare till vår Wild Women blogg!
Lämna en kommentar
Denna webbplats är skyddad av hCaptcha och hCaptchas integritetspolicy . Användarvillkor gäller.